och vi är inte annorlunda. Det som skiljer oss från andra just nu är att drömmen håller på att gå i uppfyllelse. Vi vågade till slut låta drömmen gå i uppfyllelse.

Det hela började för två år sen. Vi hade varit tillsammans i ca 6 mån, satt på en restaurang och åt middag. Av nån anledning började vi prata med paret bredvid, båda var pensionärer. Det var kallt ute och paret berättade att de tidigt i morgon bitti skulle flyga ner till sitt hus i Spanien. De hade haft huset i flera år och längtade nu ner till värmen. Idag kommer jag inte ihåg var i Spanien de hade sitt hus men det spelar ingen roll, jag kommer ihåg känslan jag hade. Känslan att ha ett ställe man kan fly till när den svenska vintern biter i kinderna, när mörkret är oändligt mörkt, när batterierna är urladdade och huden är genomskinligt blekt... 

Vi pratade om det, L och jag. Det visade sig att han hade länge haft tankarna om ett hus i värmen, där man kan äta gott, dricka gott, flanera, sola, bada och spela golf. Den kvällen fick vi en gemensam dröm.

  La Matastranden i Torrevieja.